Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Blended learning: Att planera för studentaktiva undervisningsmetoder

Foto på Marita Ljungqvist, universitetslektor.

När man börjar undervisa enligt metoden det omvända/flippade klassrummet eller utnyttjar digitala medier för att frigöra tid till mer studentaktiva metoder i klassrummet kan man ibland tycka att det är svårt att komma på meningsfulla aktiviteter för studenterna att ägna sig åt på den tiden man nu har ”över” i klassrummet, särskilt om man tidigare varit van vid att föreläsa en stor del av tiden. Hur kan man komma i gång med att skapa meningsfulla aktiviteter för studenterna, som hjälper dem vidare i sitt lärande?

Foto: privat.

Lärandemål som utgångspunkt

Det kan vara en god idé att börja med att se över lärandemålen på den kurs man undervisar. Även om man bara undervisar en delkurs eller på ett antal moment kan man ha god nytta av att sätta sig ner och fundera över hur målen i kursplanen reflekteras i det kursinnehåll man själv ska undervisa i och vad dessa innebär i termer av vad studenterna ska lära sig att göra. Kanske innebär kursmålen att studenterna ska kunna diskutera, kritiskt reflektera, tillämpa en metod eller teori, eller kanske behöver de arbeta i grupp för att träna på de färdigheter och kunskaper som målen beskriver. 

Att översätta lärandemål till aktiviteter

En utgångspunkt som kan vara användbar när man vill ”översätta” kursmål till aktiviteter kan till exempel vara att använda Laurillard’s (2012) sex ”learning types”, eller läraktivitets-kategorier. Laurillard beskriver sex kategorier av aktiviteter utifrån på vilket sätt studenten engagerar sig med innehållet. Dessa är:

Acquisition (tillägnande): när lärandet sker genom att man läser, lyssnar eller tittar (t. ex. böcker/artiklar, radioprogram eller videos).

Investigation (utforskande): när lärandet sker genom att man undersöker, jämför, värderar eller analyserar (t. ex gör sökningar i databaser, samlar in och analyserar data, jämför texter, värderar information).

Discussion (diskussion): när lärandet sker genom att man diskuterar idéer med andra (t. ex. i klassrummet eller i ett diskussionsforum, i grupper eller i helklass).

Practice (öva/träna): när lärandet sker genom att man testar idéer och får feedback (t. ex. genom experiment, tillämpning av teorier i text eller annat medium etc, eller genom flervalstester). Feedbacken kan ges automatiskt (t. ex. i online-quizzar) eller från kurskamrater eller lärare. 

Production (produktion): när lärandet befästs genom att man producerar något som visar vad man har lärt sig (t. ex. en text, en film, en modell eller en muntlig presentation).

Collaboration (samarbete): när lärandet sker i gemensamt arbete mot ett gemensamt mål, i vilket flera andra av läraktivitetskategorierna ofta ingår. Detta kallar vi ofta grupparbete. Kan, men behöver inte, avslutas med en gemensam eller individuell produktion, som en muntlig presentation eller en text. 

Kursens förutsättningar

Utifrån kursmålen och kursinnehållet kan man med hjälp av läraktivitetskategorierna börja bena upp vilka typer av aktiviteter som kan vara mest lämpliga för studenterna att ägna sig åt, såväl i som utanför klassrummet, för att träna på de kunskaper och färdigheter som de förväntas uppnå. Vissa typer av aktiviteter är sannolikt mer passande än andra, och vissa medier kan vara mer lämpliga än andra. Här kan man, förutom kursinnehåll, behöva tänka på andra förutsättningar som tid, resurser, kursnivå och studentgrupp. Man kanske vill att studenterna ska diskutera vissa frågor relaterade till kursinnehållet, eftersom det är en färdighet som leder framåt mot att uppnå ett eller flera kursmål. Då kan man fundera över vilka frågor som passar bäst att diskutera i klassrummet, där läraren kan lyfta oklarheter i helgrupp, och vilka som lämpar sig bra i ett diskussionsforum, där studenterna kan få mer tid på sig att svara och läraren sedan kan lyfta tankar och frågor som uppstått i diskussionen vid ett senare kurstillfälle. Mer oerfarna studenter kan behöva mer stöd och vägledning och kanske lämpar sig då en klassrumsdiskussion bättre i början av kursen, studenter som är vana och redan känner varandra kanske kan klara ganska mycket på egen hand. Studenter som tar längre tid på sig att formulera sig kanske känner sig tryggare när de får mer tid på sig och kan skriva ner sina svar, medan studenter med läs- och skrivsvårigheter kanske hellre vill besvara frågor muntligt. Här, liksom alltid när man planerar undervisningsaktiviteter, kan det vara bra att tänka variation, och försöka variera aktiviteterna i så hög grad det är möjligt. 

Digitalt stöd för läraktiviteter i och utanför klassrummet

När studenter arbetar med kursinnehållet utanför klassrummet är det naturligt att de ofta använder kursplattformen, där läraren har skapat möjligheter för detta. Vissa aktiviteter i klassrummet kan också förstärkas av digitala verktyg och plattformar som exempelvis röstningsverktyget Mentimeter – som också möjliggör för anonymitet – men ibland är analoga metoder (som att rösta på en fråga genom handuppräckning eller att lämna in ett svar på en papperslapp) minst lika effektiva och smidiga. Padlet kan vara ett bra verktyg för att samla in information från olika gruppers diskussioner, och ger också möjlighet för studenterna att gå tillbaka och titta på vad de skrev i efterhand. En analog metod för samma typ av grupparbete är att låta studenterna rita upp gruppvisa mindmaps eller anteckna på stora pappersark på bordet och sedan gå runt och titta vad andra grupper har skrivit, eller flytta mellan borden för att utveckla idéerna i nya konstellationer. Flervalstester i Canvas kan vara ett bra komplement till exempelvis en video som studenterna har fått titta på, och väl utförda kan de ge både studenten och läraren möjlighet till värdefull feedback. Men man kan också uppmana studenterna till att skriva ner reflektioner för hand på en papperslapp efter en föreläsning (t ex kring frågor som: ”Vad var det viktigaste du lärde dig av den här föreläsningen?” eller ”Vilken fråga brottas du fortfarande med?”). Att ge studenterna fem minuter för att göra detta kan vara oerhört effektivt för att de ska få reflektera över sitt eget lärande och repetera det som har sagts, och, om läraren samlar in svaren kan dessa också användas som information inför den fortsatta undervisningen. 

Slutligen: man får prova sig fram för att se vad som passar bäst för en viss kurs! Det kan vara bra att göra små förändringar under en ny kursomgång – snarare än att försöka förändra alla aktiviteter på en kurs – och sedan utvärdera med utgångspunkt både i vad studenterna tyckte, utfallet på kursen och hur man själv upplevde att aktiviteten förlöpte. 

Kontaktuppgifter 

Marita Ljungqvist
Lektor i högskolepedagogisk utveckling vid AHU (Avdelningen för högskolepedagogisk utveckling vid Lunds universitet)
marita [dot] ljungqvist [at] ahu [dot] lu [dot] se

Läs mer om Marita Ljungqvist i Lunds universitets forskningsportal – portal.research.lu.se

För referenser och vidare läsning

Laurillard, D. (2012) Teaching as a Design Science: Building Pedagogical Patterns for Learning and Technology, tredje upplagan, Routledge.

Länk till boken – routledge.com

Läs mer om verktygen Mentimeter och Padlet

Mentimeter är det digitala verktyget för att öka engagemang och interaktivitet med deltagarna vid föreläsningar, möten och events.

Information om Mentimeter

Padlet är ett verktyg för att skapa digitala samarbetsytor som lätt går att dela mellan deltagare.

Information om Padlet