Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Blended learning i praktiken

Foto: Bild på en person uppifrån som skriver på en dator.

I sin undervisning inom organisation och ledarskap på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, arbetar Nadja Sörgärde i linje med det som kallas ”blended learning”. Här berättar hon om sina tankar runt kursdesign och användning av video i undervisningen.

Foto: Surface via Unsplash.com och Johan Bävman.

Min tanke är att studenterna ska ges så bra förutsättningar som möjligt för djupinlärning och då gäller det att vi nyttjar den tid vi har tillsammans maximalt. Istället för att tiden vi har tillsammans går åt till monolog, där jag pratar till studenterna, strävar jag efter att åstadkomma dialoger mellan mig och studenterna, och studenter emellan, så att vi pratar med varandra.  

Vanligtvis designar jag mina kurser i moduler som behandlar ett visst tema och jag brukar landa på fyra till sex moduler per kurs. En modul består av fyra delar:  

  1. individuella förberedelser
  2. diskussion i grupp  
  3. interaktiva seminarium
  4. individuell avslutande reflektion  

Ambitionen är att studenterna successivt bygger på sin förståelse och sina förmågor genom att först studera individuellt, därefter lära av de i sin grupp och under seminariet lära av studenter från andra grupper. Jag kommer in i det sista skedet, för att stötta studenterna med det som de inte lyckats lösa på egen hand. Bland mina kollegor har vi länge pratat om att studenterna själva är de som driver sitt eget lärande. Detta är mitt sätt att skapa förutsättningar för det att hända. 

Förutom kursdesignen, är studenternas inställning till upplägget och atmosfären i klassrummet en central byggsten samt det material som studenterna har att tillgå vid sina självstudier. Nedan ska jag berätta om hur jag använder mig av video i dessa sammanhang.  

Videoformatet ger studenterna bättre förutsättningar för självstudier

Min tanke med mina föreläsningar är inte att jag ska ”gå igenom” kursmaterialet, utan att jag ska stötta just där stöttning behövs. Var stöttning behövs kan vara individuellt och just därför är video ett bra format tycker jag. De som vill kan se dem och om det behövs, se dem flera gånger om.  

I praktiken innebär det att jag gör korta (ca 10-minuters) föreläsningar på de ämnen som jag upplever att studenterna har svårast att få grepp om på egen hand. Vanligtvis är det översikter (t.ex. att ge en överblick över olika möjliga styrformer i en organisation, något som beskrivs på olika ställen i boken), eller att exemplifiera och mer utförligt förklara ett svårt begrepp eller perspektiv (t.ex. ledarskap ur ett SIT-perspektiv).

I min kursdesign är olika former av feedback viktigt för mig. Jag vill att studenterna ska arbeta själva i så stor utsträckning som möjligt och för att stötta denna process ser jag till att få input från dem i flera stadier av processen. Inför seminariet gör studenterna skriftliga uppgifter, under seminariet nyttjar jag Padlet, google.docs eller whiteboard för att studenterna ska kunna dela sina tankar och efter seminariet skriver studenterna avslutande reflektioner om vad de tar med sig från modulen samt om de har några obesvarade frågor. Denna input guidar vad jag väljer att fokusera på när vi ses. Och märker jag att jag vid återkommande tillfällen behöver hålla en (kort) föreläsning för att förtydliga ett ämne, har jag spelat in dem och erbjuder dem som självstudiematerial istället. På så sätt frigör jag ytterligare tid i sal, samt ger studenterna bättre förutsättningar för självstudierna. På detta sätt har jag under årens lopp byggt upp en bank av olika miniföreläsningar som jag nyttjar när jag anser att de behövs.

Skapa avskalade och generiska videoklipp

Jag har skalat av mina videoklipp så att de är generiska och således kan användas i flera olika sammanhang. Till exempel har jag, när jag noterat ett behov av det, erbjudit grundläggande föreläsningar även på kandidatnivå (för repetition eller för att säkerställa att studenter från olika lärosäten har en liknande begreppsapparat).   

När jag började att experimentera med video i undervisningen, provade jag med powerpoint-bilder med och utan en infälld bild på mig själv. Det var innan vi hade goda förutsättningar att spela in med green screen som nu. Flera studenter kommenterade då att de inte behövde se mig, och att det till och med kunde vara distraherande med en bild i hörnet. Jag övergick då till att enbart göra s.k. screencast, dvs jag gör en skärminspelning där jag pratar till ett bildspel. Istället för att lägga tid på att jag ska få till en bra inspelning av mig själv, lägger jag numer tid på att illustrera vad jag pratar om, så att powerpointpresentationen blir intresseväckande och klargörande. 

Råd till dig som funderar på att använda videoklipp i din undervisning

  • Börja och testa dig fram. Olika kurser har olika förutsättningar.
  • Be om feedback. Jag har fått otroligt värdefull feedback från studenterna som har möjliggjort att jag har kunnat utveckla mina kurser till där de är idag.
  • Testa tillsammans! Jag har mötts av stor öppenhet och intresse för att tillsammans testa och utforska nya pedagogiska vägar.

I vissa sammanhang låter jag också studenterna själva spela in korta videoklipp där de sammanfattar ett visst tema eller en artikel. Då fördubblas lärandet: De som skapar videoklippet får (oftast) en djupgående förståelse för ämnet, samtidigt som de övar presentationsteknik, och ger andra studenter på kursen ytterligare självstudiematerial. 

I kursutvärderingar har jag fått kommentarer som ”creative and interesting teaching method, high engagement in deep-learning, open for feedback - in general an excellent high-qualitative course!!” En av mina svenska studenter skrev att nivån på undervisningen var ”otroligt hög” och att lärandet togs ”till nya dimensioner”. Även om det är svårt att uttala sig om exakt vilka effekter mitt pedagogiska upplägg har, tar jag denna typ av utsagor som indikationer på att mina pedagogiska ambitioner når fram.  

Nadja Sörgärde, lektor i företagsekonomi

Besök Nadjas profil i Lunds universitets forskningsportal