Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Lärarlaget: "Vi blev inspirerade till att prova nya metoder och fick flera konkreta exempel på hur vi kan använda olika digitala verktyg i undervisningen"

Foto på de fyra lärarna från SOL.

– Innan vår kompetensutveckling hade vi hört talas om Mentimeter, Padlet och Studio, men ingen av oss hade använt de här verktygen i undervisningen. Vi behövde lära oss hantverket: Hur gör vi för att komma igång med nya digitala verktyg i undervisningen? undrade Johanna Lindbladh och hennes lärarlag från Språk- och litteraturcentrum. Tillsammans berättar de om sina insikter efter en workshop med enheten för undervisningsstöd och ger dig sina bästa digitala tips.

Foto: André de Loisted, David Persson och privat.

Hej, berätta vilka ni är! 

– Vi är fem lärare vid Språk- och litteraturcentrum som forskar om och/eller undervisar i litteratur inom språken engelska, italienska, nygrekiska, ryska och spanska. Vi har nu under ett års tid träffats regelbundet inom vårt nätverk i litteraturdidaktik. Didaktik inom litteraturundervisning är jämfört med språkdidaktiken ett relativt nytt och outforskat område, inte minst den litteraturundervisning som bedrivs inom främmande språk alltså andra språk än modersmålet. Det är också ett forskningsfält som griper in i en aktuell och interdisciplinär teori- och metodutveckling inom bland annat litteraturvetenskapen, och som ställer frågor kring litteraturens relevans utanför det estetiska området, som till exempel för att studera etiska frågeställningar, gruppdynamik, känslor, minne eller identitet, säger Johanna Lindbladh och kollegorna i lärarlaget.

- Några frågor vi kommer studera inom ramen för vårt litteraturdidaktiska nätverk är hur vi som forskare och lärare inom olika språk, litteraturer och kulturer kan ta vara på den här kraften som finns i litterär gestaltning i vår undervisning men också som en möjlig utgångspunkt för vårt forskningsprojekt. Vilka perspektiv inom litteraturvetenskap och litterär gestaltning kan vara användbara för historiker, kulturvetare, psykologer, läkare, sociologer och etnologer? Är tillexempel litterär gestaltning en metod som är särskilt användbar vid erfarenhetsgestaltning? 
 

Ni ville kompetensutveckla er vad gäller digitala lärmiljöer som ni kan ha nytta av på era respektive kurser. Vad saknade ni innan ni gick workshopen hos enheten för undervisningsstöd?

– Efter pandemin är vi alla vana vid distansundervisning, att föreläsa och dela PowerPoints i Zoom och dela in studenterna i Breakout-rooms. Vi kan skapa en kursstruktur i Canvas – även om vi är medvetna om att dessa kan bli bättre – och vi kan rätta tentor i Speedgrader. Innan vår kompetensutveckling hade vi hört talas om Mentimeter, Padlet och Studio, men ingen av oss hade använt de här verktygen i undervisningen. Vi behövde lära oss hantverket: Hur gör vi? Hur gör vi för att komma igång med nya digitala verktyg i undervisningen? Hur skapar vi till exempel en Mentimeter? Men vi behövde också veta mer om vilken nytta vi faktiskt kan ha av de digitala verktyg vi fick presenterade för oss: Finns det sätt att använda de här verktygen i undervisningen som kan främja studenternas förståelse av komplex text på ett annat språk? Vilka användningsområden finns för till exempel en Padlet? Vad händer i undervisningssituationen när vi använder en Mentimeter? funderar Johanna och kollegorna.
 

"Att komplettera läsdagbok med korta läsloggar i en Padlet är en konkret idé vi fick under kursen och som vi ska prova."
 

Vilka idéer och praktiska tips från workshopen tar ni med er i era kurser och undervisning framöver?

– Vi blev inspirerade till att prova nya metoder och fick flera konkreta exempel på hur vi kan använda olika digitala verktyg i undervisning och forskning om litteratur i främmande språk. Nu ska vi fundera vidare på hur vi kan applicera detta i ett litteraturdidaktiskt sammanhang. Att komplettera läsdagbok med korta läsloggar i en Padlet är en konkret idé vi fick under kursen och som vi ska prova. En fördel är att svaren är anonyma och samlas på ett och samma ställe så studenterna kan läsa och få inspiration på samma text från andra studenter. Det finns också en metapedagogisk komponent i detta att studenterna uppmuntras till att formulera sig på målspråket så att andra studenter kan förstå.

– Det kan också vara intressant att se vilka ordmoln som skapas i Mentimeter. Vi ska även fundera vidare kring om hur vi kan använda ordmoln både pedagogiskt i undervisningen och i forskningen. Ett annat exempel är möjligheten att använda quiz i Canvas i flippad undervisning. Studenterna kan till exempel göra en quiz inom något kunskapsområde och sedan går vi lärare igenom materialet med utgångspunkt i studenternas frågor och kunskapsluckor. Mentimeter är också ett fint sätt att aktivera studenterna under föreläsningarna. Vi funderar också på att använda Mentimeter som en metod att samla in data som vi sedan kommer använda i vår forskning.
 

"Mentimeter är ett fint sätt att aktivera studenterna under föreläsningarna. Vi funderar också på att använda Mentimeter som en metod att samla in data som vi sedan kommer använda i vår forskning."
 

Vad vill ni hälsa till andra lärare vid Lunds universitet om hur digitala verktyg kan användas på ett smart och pedagogiskt sätt i kurser och undervisning?

– En sak vi vill dela med oss av är hur pass enkelt det faktiskt är att använda sig av Studio i undervisningen. Det här är så klart ett utmärkt redskap i distansundervisning men också i en flippad undervisning. Då kan korta inspelade föreläsningar läggas ut i Canvas. Vi lärare kan undvika att hålla 45 minuter långa korvstoppningsföreläsningar och istället använda värdefull undervisningstid åt att låta studenterna ställa frågor kring undervisningsmaterialet eller resonera kring komplexa skeenden, tillämpa abstrakta begrepp i olika konkreta sammanhang eller tolka samma text från olika infallsvinklar, säger Johanna och kollegorna.

– En annan sak är detta att i Speedgrader i Canvas kunna ge respons på studenternas essäuppgifter audiovisuellt. Här är ett tydligt exempel på vikten av att reflektera kring den pedagogiska situationen och vilken nytta du kan ha av ett visst medium. Det är mycket lättare att som lärare uttrycka negativ feedback muntligt än skriftligt och då är den här funktionen utmärkt. Den här frågan hur olika media påverkar kunskapsförmedlingen – både pedagogiskt och konstnärligt – är även viktigt att undersöka vidare i forskningen, avslutar Johanna och lärarlaget.
 

"En sak vi vill dela med oss av är hur pass enkelt det faktiskt är att använda sig av Studio i undervisningen. Det här är så klart ett utmärkt redskap i distansundervisning men också i en flippad undervisning."
 

Vill du också delta på en skräddarsydd workshop med ditt lärarlag om digitala verktyg och pedagogik?

Kontakta enheten för undervisningsstöd genom Ann-Catrin Johansson: ann-catrin [dot] johansson [at] lth [dot] lu [dot] se (ann-catrin[dot]johansson[at]lth[dot]lu[dot]se).

Kontakta lärarlaget

Johanna Lindbladh
Universitetslektor och sektionsföreståndare, Språk- och litteraturcentrum
johanna [dot] lindbladh [at] slav [dot] lu [dot] se (johanna[dot]lindbladh[at]slav[dot]lu[dot]se)

Petra Bernardini
Universitetslektor och sektionsföreståndare, Språk- och litteraturcentrum
petra [dot] bernardini [at] rom [dot] lu [dot] se (petra[dot]bernardini[at]rom[dot]lu[dot]se)

Marianna Smaragdi
Universitetslektor och biträdande prefekt, Språk- och litteraturcentrum
marianna [dot] smaragdi [at] klass [dot] lu [dot] se (marianna[dot]smaragdi[at]klass[dot]lu[dot]se)

Ingela Johansson
Universitetslektor och studierektor, Språk- och litteraturcentrum
ingela [dot] johansson [at] rom [dot] lu [dot] se (ingela[dot]johansson[at]rom[dot]lu[dot]se)