Aktiviteter i klassrummet
Att studenterna får en djupare förståelse för det ämne de studerar genom att vara aktiva i klassrummet är inget nytt. Om en del av det traditionella föreläsandet flyttas till aktiviteter utanför klassrummet kan tiden i klassrummet i större utsträckning användas till att aktivera studenterna på olika sätt.
Metoder för att få i gång diskussioner
Det är en enkel sak att be studenterna diskutera en fråga i smågrupper, men ibland kan det hjälpa att tänka igenom strukturen för diskussionerna lite extra. Liberating structures, utvecklade av Keith McCandless och Henri Lipmanowicz, är olika metoder för att ha strukturerade diskussioner där alla kommer till tals på olika sätt. Metoderna är främst utvecklade för företag/organisationer med syfte att skapa möten där deltagarna interagerar och åsikter från alla deltagare plockas upp, men har också visat sig väldigt användbara i undervisningssituationer. Ett exempel på en metod som är användbar i undervisningssituationer är den metod som kallas 1-2-4-All, som bygger på att en person först funderar på någon fråga själv, sen pratar med en annan person, sen pratar dessa med två andra (som tidigare pratade tillsammans) och sedan ska gruppen om 4 personer på något sätt delge hela gruppen det som de har kommit fram till. På detta sätt kommer alla till tals på ett helt annat sätt än om man sätter ihop en grupp på fyra personer direkt.
På hemsidan för Liberating Structures finns drygt 30 metoder beskrivna med tydliga tidsplaner för de olika momenten och vad som krävs rent praktiskt för att kunna genomföra dem (hur personerna ska kunna röra sig i rummet exempelvis). Det finns också en app som beskriver alla metoder. För att kunna förstå hur man själv ska kunna använda de olika metoderna i en undervisningssituation behöver man sätta sig in i dem då namnen tyvärr inte säger så mycket om när de kan användas.
Gå till hemsidan för Liberating Structures – liberatingstructures.com
Digitala verktyg som kan underlätta aktiviteter i klassrummet
Studenterna kan svara på frågor med handuppräckning (exempelvis: Hur många tror på alternativ a?) eller skriva ner reflektioner på ett papper och lämna in, men det finns också ett par digitala verktyg som kan underlätta när man som lärare vill aktivera studenterna.
Mentimeter
Mentimeter är ett röstningsverktyg som kan användas till att ställa olika typer av frågor till studenterna. Men det går också att göra en hel presentation med Mentimeter. Om man som lärare har många frågor till studenterna där man vill använda Mentimeter behöver man då inte växla mellan olika verktyg. Dessutom går det att lägga till “reaktioner” så att studenterna exempelvis kan klicka på ett frågetecken på den bild i presentationen där de tycker att något är oklart.
Läs mer om hur du kan använda Mentimeter i följande artikel
Padlet
Padlet är en digital anslagstavla som kan användas som ett sätt att samla det studenterna kommer fram till i diskussioner eller efter enskilt funderande. I stället för att exempelvis låta studenterna skriva ner en ”muddiest point” på papper och lämna in så kan de skriva det på en Padlet. På det sättet slipper man pappershanteringen samt att det kan vara lättare att få överblick och sortera bland det studenterna har skrivit.
Läs mer om hur du kan använda Padlet i följande artikel
Referenser
McKeachie, W. J., & Svinicki, M. D. (2006). McKeachie’s teaching tips: strategies, research, and theory for college and university teachers (12. ed.). Houghton Miffin, Boston.
Länk till boken