Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Efter föreläsningen – ge olika typer av uppföljning 

För att få till ett bra flöde i en kurs med mycket innehåll online blandat med föreläsningar eller övningar på sal så behöver man också möta upp studenterna efter att en läraktivitet är avklarad. Som lärare tänker vi ofta på återkoppling som något vi ger på inlämnade uppgifter och genomförda redovisningar, men vi kan också följa upp annan undervisning. 

Det vi vill är att hjälpa studenten att fokusera på kursmålen, på de delar i materialet som är mest centrala. Som student är det svårt att ha kursmålen i fokus, det som fastnar av en föreläsning är ofta lite mer slumpartat än så. Så en uppföljning (eller fortsättning) på lektionen online ger oss en möjlighet att leda studenten vidare i kursmaterialet och styra fokus mot kursmålen.  

Att uppmuntra till fortsatt arbete med kursmaterialet 

Den vanligaste modellen här är instuderingsfrågor, något vi ofta ger redan i samband med inläsning av litteraturen. Genom att förmå studenten att än en gång tänka igenom kursmomentens innehåll och formulera sig kring det så kan vi sätta fokus på de delar som är mest centrala. Det behöver inte vara svårare än några frågor av typen ”Kan du nu redogöra för A, B och C med egna ord?” eller ”Kan du redogöra för skillnaderna mellan A och B?”.  

När innehållet i kursmomentet i huvudsak handlar om att lära in fakta så kan en kort quiz som hjälper studenten se hur väl hen kommit ihåg innehållet (se Millican, Mates & Hanon, s. 14). En sådan quiz bör vara relativt enkel i formen, inte för många frågor och gärna med väl konstruerade flervalsfrågor. Det gör den snabbare och enklare att fylla i för studenten och det är mer sannolikt att den blir gjord. Viktigast är att man håller fokus på lärandemålen på kursen så att den blir en hjälp i inlärningen. Canvas quizfunktion ger möjlighet att visa på det rätta svaret och att samtidigt ge en kommentar till detta. Använd kommentarsfunktionen för att hjälpa studenten att hitta och repetera det kursmaterial frågan handlar om. 

Mentorer erbjuder uppföljning 

SI-mentorer är en annan ofta använd metod där äldre studenter diskuterar kursinnehållet med de som nu går kursen. En mentor är här en samtalspartner som kan leda diskussioner kring kursinnehållet, inte en extra lärare (se Millican, Mates & Hanon s. 16). Genom att erbjuda ett brett spektrum av olika slags uppföljning av undervisning så fångar vi upp ett större antal studenter, mentorerna är en viktig del av det arbetet. 

Fortsatt läsning och fördjupning som uppföljning 

Men uppföljning behöver inte enbart peka på lärandemålen och den kommande tentan. Det kan vara minst lika viktigt att peka på fortsatta vägar framåt inom området och visa studenterna på hur en fördjupning kan se ut. Kommenterade litteraturlistor med vidare läsning, rekommendationer för andra kurser som rör samma område är värdefulla och visar var i utbildningen just detta moment hör hemma. Som lärare har vi en god överblick, men det saknar studenten ofta. Så en för läraren enkel kommentar av typen ”vi kommer att återkomma till AA under termin tre” är en hjälp för studenten att bygga upp en egen karta över utbildningen och ämnet. 

Tentamen som uppföljning av undervisning 

Den sista och mest kraftfulla av de uppföljningar vi gör av läraktiviteterna är tentamen. Det är här vi pekar med hela handen på vad vi anser vara mest centralt i kursstoffet. Tentan ska naturligtvis basera sig på kursens lärandemål, men man kan med fördel fundera över hur man genomför den. För vissa kurser passar en summativ avslutande tenta bäst, för andra är en mer löpande och formativ examinationsform (tex duggor) en bättre lösning. Många kurser blandar olika slags tenterande moment så att något ska redovisas muntligt och annat skriftligt. Det finns här inte någon bästa form, utan man behöver ägna tentaformen en hel del omsorg så att den på bästa vis leder studenten mot lärandemålen, såväl kunskapsmål som färdighetsmål.  

Återkoppling på tentamen 

Den sista återkopplingen vi ger på en kurs är ofta återkoppling på examinationen. Canvas ger oss många verktyg för att ge återkoppling, med poäng och betyg i omdömen, med skriftliga kommentarer i inlämnade uppgifter och /eller direktinspelning av videofeedback. Pedagogisk forskning (se Belt & Lowenthal, s. 425) pekar på att videofeedback på examination tar tillvara mycket av det som är bra i direkt feedback genom samtal, men i en beständig och asynkron form. Så videofeedback upplevs som mer engagerad och personlig än skriven återkoppling, och kan ges och tas emot på ett mer flexibelt sätt än ett samtal. I det levande samtalet kan man å andra sidan utbyta tankar och vara extremt flexibel, men i de flesta sammanhang är det en allt för tidskrävande metod. 

Referenser

Mates, Lewis, Adrian Millican, and Erin Hanson. 2021. Coping with Covid; Understanding and Mitigating Disadvantages Experienced by First Generation Scholars Studying Online. British Journal of Educational Studies, September, 1–22. 

Länk till fulltext här.

Belt, Eric S., and Patrick R. Lowenthal. 2021. Video Use in Online and Blended Courses: A Qualitative Synthesis. Distance Education 42 (3): 410–40.

Länk till fulltext här.