Hybridundervisning

Under höstterminen 2021 kommer vi så sakta att återgå till campusundervisning, men på vägen dit kan vi behöva särskilda lösningar i form av hybridundervisning, där en del studenter är på plats i en sal på campus och andra deltar hemifrån. En del studenter kan ju ha skäl att hålla sig på distans längre än andra. Det är dessutom ett bra verktyg att ta till ibland när man har sina studenter på olika platser i världen.

Med hybridundervisning så kan vi lösa de speciella problem som uppstår i övergången från onlineundervisning tillbaka till campusundervisning.

Hybridundervisning eller Blended Learning?

Hybridundervisning förväxlas ibland med blended learning men det är två olika ting. 

Hybrid betyder att man har studenterna både online och på plats vid samma undervisningstillfälle, blended betyder att man skiftar mellan olika undervisningsformer (online och på campus) under en hel kurs. Hybridundervisning kan vara en lösning på ett problem orsakat av Covid-19 och Blended Learning är en pedagogisk ansats. Många av oss kommer att ha anledning att genomföra båda nu när vi är i ett övergångsläge. 

Hybridundervisning - strategier utifrån omfattning

Hybridundervisning är inte helt lätt och det finns många tekniska problem man kan snubbla över. Men man kan göra det enklare för sig genom att till att börja med tänka på om hur omfattande den behöver vara och hur mycket av situationen i föreläsningssalen man behöver dela. En schematisk bild av detta är att tänka sig undervisningen i en av tre storlekar; Small, Medium eller Large.  

Small 

Om man har ett seminarium där man diskuterar en text eller annat material med en mindre grupp studenter (upp till 10-15 är en vanlig gräns för seminarieformen) så kan man relativt enkelt ha med en del av dessa studenter på distans med hjälp av en konferenskamera med inbyggd rumsmikrofon.

En bra mikrofon och högtalare så att alla kan höra varandra är en central del här och ofta viktigare än bra bild. Det finns lite olika modeller; en avlång limpa med kamera, högtalarare och mikrofon som monterats tillsammans med en stor bildskärm är en vanlig lösning, en annan är en lite mindre bärbar kamera/högtalare/mikrofon i form av ett 30 cm högt rör (ibland liknad vid en termos) som man kopplar till en dator och till en projektor i seminarierummet. Kan man ställa upp dessa så att alla kan se så fungerar det vanligen problemfritt om man är en mindre grupp kring ett seminariebord i ett mindre rum och man inte behöver visa bilder. 

Se exempel på hur limpa resp termos ser ut (nytt fönster) 

Medium 

I en föreläsningssal är det svårare att få till bra ljud och bild. I mellanscenariot tänker jag att man först och främst vill se till att alla kan ta del av vad som sägs i föreläsningen. Så man ställer upp en kamera och en mikrofon, av samma slag som den bärbara utrustningen i Small scenariot och med en dator som sköter Zoom, så att de som zoomar in till föreläsningen kan se och höra föreläsaren. Det är då viktigt att ljudet blir bra eftersom det är den viktigaste delen här. Om man vill visa bilder så är den enklaste lösningen att distribuera sin PowerPoint som en pdf via Canvas i god tid innan föreläsningen. En uppmärksam lärare kan kanske ta frågor också från Zoom deltagarna, men se till att informera om hur detta ska ske (i chatten eller med handuppräckning) i så fall, eller om att det inte kommer att vara möjligt. Man ska inte underskatta problemen med att föreläsa och hålla ögonen på både ett Zoommöte och studenterna i salen samtidigt. 

Large 

Om man vill att studenter på distans och studenter på sal ska kunna få en så likvärdig upplevelse av föreläsningen som möjligt så behöver man en medhjälpare som kan sköta tekniken. Detta betyder att det behövs mer än en lärare på varje föreläsning. En lärare föreläser som vanligt och en kollega/amanuens som sköter Zoom-mötet. Om man visar PowerPoint så behöver den andra kollegan ha samma PowerPoint på sin dator som föreläsaren och vara beredd att dels växla mellan att visa föreläsaren och att dela skärm med PowerPointen, dels att mata fram bilderna i PowerPointen på samma sätt som föreläsaren gör. Denna andra kollega har också jobbet att förmedla frågor från Zoommötet till lektionssalen, genom att läsa upp dem. Studenterna behöver uppmanas att ställa frågor skriftligen i chatten.  

Fortsatt läsning

De allra flesta universitet funderar på hur man ska hantera hybridundervisning den kommande terminen. Göteborgs universitet har t.ex. publicerat en guide kring ett delvis liknande sätt att tänka kring det  om man vill ha ett andra perspektiv på det. 

En mer systematisk undersökning av för- och nackdelar av hybridundervisning finns i Raes, Detienne m.fl. ”A systematic literature review on synchronous hybrid learning: gaps identified” som pekar på möjligheter att lätt involvera experter utanför universitetsvärlden i undervisningen genom hybridlösning, liksom på möjligheter att attrahera studenter som av olika skäl inte kan närvara på campus, de ser där en öppning för breddad rekrytering. Samtidigt påtalar de de stora problem som formen innebär för både studenter och lärare. En gemensam slutsats kring hybridundervisning blir att man behöver planera den i förväg och i relation till de lärandemål man har, och inte stirra sig blind på tekniken i sig. 

Hybridundervisning, framtagen av PIL vid Göteborgs universitet 

Raes, A., Detienne, L., Windey, I. et al. A systematic literature review on synchronous hybrid learning: gaps identified. Learning Environ Res 23, 269–290 (2020). https://doi.org/10.1007/s10984-019-09303-z