Några grundprinciper jag utgår från när jag arbetar med responsgrupper: 

• Respons har bäst effekt i processen, det vill säga innan uppgiften är inlämnad till lärare. När du får respons i processen är du motiverad att använda responsen i arbetet med din uppgift och när du ger respons i processen blir du inspirerad att själv direkt härma eller undvika det du kommenterar i de andras uppgifter. 

• Jag tycker att kamratrespons ger mer i grupper än i par. Respons-par är såklart bättre än inget, men mycket tyder på att man lär sig minst lika mycket av att ge respons som av att få, just för att man uppmuntras att analysera flera olika lösningar på samma uppgift och dessutom får höra andras respons på samma uppgift som man själv ger respons på. Responsgrupper är ett bättre sätt att utnyttja resurserna. Tre–fem personer brukar vara en lagom stor grupp. 

• Responsen ska vara i första hand muntlig – dels eftersom det är lättare att vara nyanserad och tydlig i ett samtal än i ett skrivet meddelande, dels eftersom även den som tar emot muntlig respons måste vara aktiv och anteckna under mötet. Man kan med fördel låta varje student lämna in ett kort responsprotokoll där hen antecknar vilken respons hen fick och hur hen använt den, som en bilaga till slutinlämningen. 

Praktiska tips: 

• Studenterna kan lämna in utkast inför responsmötena i grupprum på Canvas. Då ser de varandras inlämningar direkt och du som lärare kan också se dem men måste inte administrera något. 

• Studenterna kan i god tid innan mötena fylla i responskontrakt där de kommer överens om trivselregler de vill följa i gruppen, vad de förväntar sig av varandra före och under mötet, vem som håller koll på tiden och så vidare. 

• Om responsmötena är helt utan lärarledning kan man be studenterna fylla i ett gemensamt protokoll där de skriver ner exempelvis hur mycket tid de avsatte, vilka som var närvarande, vad som fungerade bra och vad de skulle vilja ändra inför nästa gång. 

Några principer att förmedla när det gäller att ge respons: 

• Var snäll – det betyder inte att du bara ska ge positiv respons utan att du ska hålla en god ton. Diskutera gärna i förväg vad det innebär för just er. 

• Sortera – ge lagom mycket respons och fokusera på det som du tror är mest relevant för mottagaren just nu. 

• Använd jag-budskap – ”såhär tolkade jag”, ”det här hakade jag upp mig på”, ”det här undrade jag över” … Respons ska inte vara formulerad som ett betyg utan som information om din upplevelse eller tolkning. 

• Undvik värderande adjektiv utan exempel – säg aldrig att något är bra utan att förklara hur och varför det är bra. 

Några principer att förmedla när det gäller att ta emot respons: 

• Skicka ett följebrev till dina responsgruppskamrater med utkastet där du berättar om var du är i arbetet och vad du helst vill ha respons på. 

• Var tyst när du får respons, med undantag för om du inte förstår. Det är jättesvårt att lyssna ordentligt om man tillåter sig att förhandla med responsen. Dessutom stör man personen som lagt ner tid på att förbereda respons om man avbryter hela tiden. 

• Anteckna under tiden du tar emot respons och avsätt tid direkt efter mötet för att arbeta vidare med uppgiften när du fortfarande har responsen i färskt minne. 

• Tänk på att det fortfarande är du som har ansvar för din uppgift. Ändra inte automatiskt allt utefter den respons du får utan försäkra dig om att du själv förstår och kan motivera ändringarna du gör.