Syftet var gemensam förståelse och nya möten 

Ann-Catrin Johansson var den som tog initiativ till konferensen. Hon berättar att syftet med dagen var att försöka skapa en gemensam förståelse för vilka behov som finns hos studenterna och vad vi behöver göra för att möta dem. Konferensen skulle också bli ett tillfälle att knyta kontakter mellan personer från olika delar av Lunds universitet.

– Lärare, studierektorer, bibliotekarier och medarbetare på Pedagogiskt stöd jobbar ju alla med att ge stöd till studenterna. Konferensen var ett tillfälle för dem att mötas och utbyta kunskap och erfarenheter, menar Ann-Catrin.

Kiran M Gerhardsson var en av deltagarna på konferensen. Hon har undervisat på Arkitektskolan i Lund sedan 2017 och till våren börjar hon undervisa på Medicinska fakulteten. Nästa termin kommer hon att ansvara för den nya kursen Ljus, rum och hälsa: Att stödja äldre.

– Det var bra att få ansikten på folk man kommer att behöva kontakta, särskilt nu inför min nya kurs, säger hon.

Rektorerna inledde dagen 

I början av dagen fick vi besök av rektor Erik Renström, prorektor Lena Eskilsson och vicerektor Jimmie Kristensson. De konstaterade bland annat att antalet studenter med riktat pedagogiskt stöd har ökat och att vi behöver utbilda personal i frågor om tillgänglig och inkluderande undervisning. Ingela Elofsson är studierektor på LTH och deltog i konferensen. Hon menar att rektorernas tal också hade ett symboliskt värde.

– Det fick det att kännas mer realiserbart, säger hon.

Flera deltagare skrev i vår skriftliga utvärdering av konferensen att det var bra att frågorna adresserades på hög nivå inom organisationen, men att de hade önskat att rektorerna deltagit under resten av dagen.

Talarna informerade och inspirerade  

Dagens första talare var Christina Johnsson, universitetslektor i offentlig rätt med inriktning på mänskliga rättigheter och tidigare enhetschef för pedagogiskt stöd vid Malmö universitet. Hennes presentation var uppskattad av många på konferensen. Hon konstaterade att trots välformulerade lagar får alla studenter inte samma chanser. Det som saknas är kunskap om lagens krav, tid att lära sig hur man effektivt följer lagen och stöd i att genomföra tillgänglig design. Ann-Catrin berättar att hon valde Christina som talare bland annat på grund av hennes rakhet.

– Hon beskriver utan omsvep att vi har en skyldighet som vi inte kan ducka för, säger hon.

En annan uppskattad talare var Marie Sepulchre, universitetslektor på Socialhögskolan vid Lunds universitet. Hon berättade om sin jämförande studie av hur vi ser på funktionsnedsättningar och inkluderande undervisning inom högre utbildning i Sverige och USA. Hon kunde dra slutsatsen att det amerikanska synsättet är mer strukturellt; inkluderande undervisning handlar där om att undanröja barriärer som finns i samhället så att alla får samma chans. I Sverige är fokuset snarare rättssäkerhet och vi tenderar att se på funktionsnedsättningar som svårigheter vi behöver kompensera med riktade anpassningar. Ann-Catrin berättar att hon valde Marie som talare för att hon lyfter ett annorlunda perspektiv som vi i Sverige kan behöva reflektera över och kanske lära oss av. Du hittar Marie Sepulchres studie i sin helhet via länken nedan.

Intersectional praxis and disability in higher education (på engelska) – cogitatiopress.com

Efter lunch presenterade Anna Jälknäs och Heidi Wåxberg sin handbok Att skapa en tillgänglig lärmiljö. Boken utgår från idén om Universal design for learning (UDL) och innehåller bland annat praktiska råd om hur man skapar tillgängliga kurser. Kia Ohlsson, avdelningschef för Studiestöd och vägledning, tog sedan vid för att presentera lite statistik. Hon konstaterade bland annat att antalet studenter med pedagogiskt stöd vid Lunds universitet har ökat med 292 procent mellan år 2012 och 2022 och att det verkar som att antalet fortsätter att stiga. Du kan ta del av Kias presentation via länken nedan.

Pedagogiskt stöd statistik 2022 (pdf)

Panelen diskuterade arbetet framåt 

Dagen avslutades med ett panelsamtal med några av dagens talare samt representanter från Avdelningen för högskolepedagogisk utveckling, Lunds universitets studentkårer och avdelningen Student och utbildning. Konferensdeltagarna hade möjlighet att ställa frågor till panelen. Några ämnen som lyftes var hur vi ska nå ut med information och kunskap till lärare och studenter, varför det fanns så få män bland konferensens talare och deltagare och att UDL saknar stöd i forskning. Det här är frågor som kommer att fortsätta vara relevanta i vårt arbete framöver.

Vi vill ännu en gång tacka alla som var med och alla som talade för en rolig, inspirerande och viktig konferens!

/Enheten för undervisningsstöd