Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Vad är viktigast för studenterna i den digitala lärmiljön?

Foto på Sandra Nilsson, pedagogisk utvecklare vid LTH.

Kanske kan vi lärare nyttja den digitala tekniken till att bli bättre på att ge feedback och ge tydligare struktur åt våra kurser? Kanske ger digitaliseringen oss ett gyllene tillfälle att tänka över innehåll, relevans och vad vi egentligen vill att studenterna ska tänka på när de studerar? Läs Sandra Nilssons krönika baserat på en undersökning publicerad på LTH:s pedagogiska inspirationskonferens 9 december 2021 (Vad är viktigast för studenterna i deras digitala lärmiljö? av S Nilsson, T Roxå). Hur kan vi lärare, baserat på undersökningens resultat, se på framtiden?

Foto: My Rask.

Det har gjorts flera internationella utvärderingar om studenters användning av digitala verktyg, men vid starten av detta arbete tycktes det vara ont om undersökningar kring vad studenterna själva uppfattar som viktigast. Därför har jag under de senaste åren tittat lite närmare på frågan. Baserat på studentssamtal och kursvärderingssvar har tre viktiga punkter utkristalliserat sig.

Analoga och digitala studier bildar en integrerad helhet

Det har blivit tydligt att man som lärare bör vara medveten om att det, ur studenternas perspektiv, inte är någon signifikant skillnad på det som händer digitalt och på det som läraren kanske upplever som ”den riktiga kursen”, d.v.s. campusundervisningen. Vi kan nyttja möjligheten till att ses på campus till fantastiskt bra saker, men vi måste också acceptera att ur studentens perspektiv så bildar analogt och digitalt en integrerad helhet. Det leder i sin tur till att det för varje lärare är nödvändigt att få sin (pedagogiska) tanke att framgå också i den digitala miljön. Att ha undervisning på campus är ovärderligt, och fullständigt nödvändigt i många ämnen, men då användningen av digitala lärmiljöer är en naturlig del av studentens vardag så måste vi vara noga med att alla komponenter samverkar på ett tydligt sätt.

Vad spelar egentligen roll för studenterna?

I all undervisning spelar det roll vad läraren gör, och inte gör. Det finns till och med undersökningar som visar på ett samband mellan studenternas uppfattning av det digitala miljöerna och deras studieresultat. Vid LTH har vi ett standardiserat kursvärderingssystem (CEQ) som är utformat för att mäta de aspekter som faktiskt spelar roll för lärandet. Systemet utvärderar inte specifikt de digitala miljöerna (även om det indirekt hänger ihop med all annan undervisning, enligt ovan) och därför har jag även arrangerat fokusgruppssamtal, lagt till egna frågor i kursvärderingarna, samt analyserat fritextsvar där de digitala lärmiljöerna nämns.

Slutsatsen är att det som studenterna upplever som viktigast för att en digital lärmiljö ska stödja det egna lärandet tycks vara:

  1. Strukturen på materialet.
    En god struktur behöver synliggöra kursinnehållet. Kanske handlar det om att strukturen synliggör vad som förväntas vecka för vecka, eller att på annat sätt strukturera materialet så att det överensstämmer med hur studenten förväntas angripa det.

  2. Möjligheter till egen planering (tillgänglighet).
    Studenterna uppskattar transparens som gör det möjligt att förstå vad som missas vid sjukdom eller att veta vad som bör angripas härnäst för att ligga steget före.

  3. Möjligheter till att själv arbeta aktivt och att känna sig motiverad att göra det.
    Motivationen antas stärkas redan av punkt 1 och 2 ovan. Om kursmiljön känns som en trygg plats där man kan lita på materialets relevans och struktur blir också inställningen till att jobba med det mer positiv. Studenterna uppskattar vidare möjligheter att aktivt arbeta med materialet, både på ett sätt som gör att de känner att de verkligen klarat av något och som gör att de aktivt får öva och pröva sina kunskaper efterhand som de växer fram.

Kursvärderingsfrågor

Baserat på upptäckten kring vad studenterna tycker är viktigast i de digitala lärmiljöerna utvecklades några frågor, i nuläget frivilliga, för varje lärare att infoga i sina kursvärderingar på LTH.

  • Fråga 1: Det var enkelt att förstå hur läraren på kursen tänkt sig att den digitala miljön skulle användas.
  • Fråga 2: Strukturen på kursens digitala material underlättade mitt lärande.
  • Fråga 3: Kursens digitala miljö uppmuntrade mig att arbeta aktivt med materialet.

Analyser av resultatet på dessa frågor visade en stark korrelation mellan kursvärderingens skala för god undervisning (d.v.s. det aggregerade resultatet av de undervisningsfaktorer som har bevisats stärka lärandet) samt utfallet på de föreslagna frågorna (särskilt fråga 1 och 2). Det kan tolkas som att lärare med god undervisning också hanterar de digitala miljöerna tillfredsställande. Alternativt kan man se det som ett bevis på att det som presenterats i den digitala miljön och ”övrig undervisning” flyter ihop till ett och påverkar vartannat, och att det helt enkelt är svårt att få ett totalt sett gott omdöme om handhavandet av den digitala lärmiljön brister.

Framtida digital undervisning

Själv älskar jag campusundervisning men hävdar samtidigt att digitala verktyg kan öppna dörren för mer aktivt arbete med kursmaterialet. Det betyder inte att det automatiskt blir bra undervisning bara för att studenterna diskuterar i breakout-rooms eller skriver inlägg på ett forum online; nej, vi måste fråga oss: vad vill vi att studenterna ska tänka på när de ägnar tid åt kursen? Och hur kan vi stimulera just det tänkandet? Jag vill alltså inte att vi har fokus på vad studenterna tänker OM kursen utan snarare vad de tänker PÅ medan de studerar i kursen, och hur man kan motivera dem till att gräva djupare och djupare.

Tänk bredare, vildare och helt nytt i termer av digital teknik för att stödja lärande 

Jag tror att lärare ofta är ganska medvetna om vad som behöver hända i studentens huvud för ett lyckat resultat på en kurs. Men kanske är det ändå dags att tänka långt utan för sin vanliga box när det gäller hur studenterna ska uppnå det. Istället för att fortsätta fundera på hur vi kan översätta det tidigare analoga arbetet med kursmaterialet till en likadan digital variant behöver vi fundera på vilka nya möjligheter tekniken ger oss. Kanske kan vi få studenterna att bearbeta svåra delar av kursmaterialet med andra medel än vad vi är vana vid, och till och med få ett bättre resultat. Kanske kan vi också nyttja den digitala tekniken till att bli bättre på att ge feedback och ge tydligare struktur åt kursen. Kanske ger digitaliseringen oss ett gyllene tillfälle att tänka över innehåll, relevans och vad vi egentligen vill att studenterna ska tänka på när de studerar. Därför hoppas jag helt enkelt att vi i framtiden kan lämna den initiala paniken och funderingarna kring ”var ska jag klicka för att...” för att istället tänka bredare, vildare och helt nytt i termer av digital teknik för att stödja lärande. 

Kontaktuppgifter

Sandra Nilsson
Pedagogisk utvecklare och universitetsadjunkt vid CEE (Genombrottet), LTH:s gemensamma pedagogiska stöd- och utvecklingsenhet samt universitetsadjunkt vid institutionen på datavetenskap LTH.
sandra [dot] nilsson [at] cs [dot] lth [dot] se

För referenser och vidare läsning

S. Nilsson, T. Roxå. Vad är viktigast för studenterna i deras digitala lärmiljö̈? Pedagogiska inspirationskonferensen LTH; 2021; Lund. Lund: Lund University; 2021.

Läs hela artikeln här – journals.lub.lu.se