Foto: Nicole Geri via Unsplash.com
De praktiska slutsatser författarna kommer fram till är de följande:
- Videoföreläsningar bör delas upp i kortare delar och de blir mer effektiva och koncisa om manus används.
- Videoföreläsningar med ”talking head” (där man ser föreläsaren) eller där man skriver på en whiteboard är lika effektiva som en salsföreläsning och mer effektiva och engagerande än andra typer av videoföreläsningar (exempelvis en powerpoint med ljud).
- Att läraren syns på skärmen i föreläsningar, anslag, feedback m.m. skapar så kallad social närvaro.
- Det är oklart hur välproducerad en film behöver vara för att hålla studenternas intresse och engagemang uppe, och det är därmed kanske onödigt att investera i den teknik och utbildning som krävs för att kunna producera högkvalitativa filmer.
- Ju mer video som används i undervisningen desto vanare blir studenterna vid detta och då kan inlämningar med video som examinationsuppgift bidra till att studenterna, utöver att lära sig kursinnehållet, även lär sig teknik som är viktig för arbetslivet.
Olika sätta att använda video i undervisningen
Förinspelad video som studenterna kan titta på när det passar dem (s.k. asynkron video)
Fördelarna med denna typ av video är att studenterna kan pausa, öka hastighet och titta flera gånger, vilket har visats förbättra inlärningen. Dock är det lätt för studenter att skjuta upp tittandet när de kan se videon när de vill.
Litteraturen är inte entydig om optimal längd för en inspelad video, men kanske att en kortare film (under 10 minuter) är bättre än en längre. Interaktivitet, exempelvis ett quiz, i en förinspelad video kan öka studentens engagemang och lärande, men för mycket interaktivitet kan vara distraherande och försämra inlärningen.
Live-video med ett videokonferensverktyg (s.k. synkron video)
I en synkron video kan det vara lättare att skapa interaktion och känsla av sammanhang, samt att det går att nå studenter som befinner sig på olika geografiska platser (fördel gentemot salsundervisning). Dock uppstår ofta tekniska problem (dålig internetuppkoppling exempelvis) och vid rena distanskurser kan det vara besvärligt att ha schemalagda aktiviteter om studenterna befinner sig i olika tidszoner eller av andra anledningar behöver flexibilitet gällande när man kan lägga tid på studierna.
Video för att skapa diskussion utanför klassrummet (s.k. asynkron diskussion)
För att få i gång diskussioner på exempelvis ett diskussionsforum kan en video hjälpa, och litteraturen ger exempel på olika sorters video för detta ändamål. En lite mer informell video (exempelvis skapad med mobilkamera) kan skapa en välkomnande atmosfär för diskussion, dock verkar en mer formellt inspelad video ge fler visningar, mer diskussion och högre inlärning. Att använda sig av tredje parts-video (från förlaget, från YouTube etc.) är också en möjlighet. Denna typ av video har ofta bättre kvalitet än vad den enskilde läraren kan åstadkomma, men kan också skapa distans till läraren.
Diskussioner i ett videokonferensverktyg (s.k. synkrona video-baserade diskussioner)
Videokonferensverktyg möjliggör diskussioner mellan studenter i klassrum på olika geografiska platser (exempelvis ett klassrum i Lund med ett klassrum i Stockholm). Detta är oftast roligt, men en del tekniska problem uppstår ofta, och det kanske inte förbättrar inlärningen.
Vid hybridundervisning, när en del studenter är i sal och andra online, visar studier att det är gynnsamt för online-studenterna att delta i diskussionerna i sal, men att det för studenterna i sal mer är distraherande, samt att det finns en del tekniska svårigheter för att åstadkomma detta.
Video för självreflektion och bedömning
I ämnen som språk, drama och annat där man behöver visa på vissa färdigheter på annat sätt än genom en skriftlig text kan studenterna spela in sig själva. Detta kan användas för att studenten själv ska kunna reflektera över sin prestation, vid kamratgranskning eller vid bedömning av läraren.
Ett annat sätt att reflektera över sitt lärande kan göras genom videobloggar. Studier visar att studenter har uppskattat denna form av blogg där de också har fått träna på sin muntliga framställan (artikulation, hållning, uttryck) men att tiden att lära sig tekniken för detta kan ta utrymme från att lära sig materialet.
Att låta studenterna göra en video (exempelvis en inspelad presentation) som examinationsmoment i stället för att lämna in en skriftlig uppsats är också en möjlighet som har visat sig leda till högre engagemang och samarbetsförmåga hos studenterna. Men återigen kan tekniska svårigheter skapa hinder för inlärningen samtidigt som det studenterna lär sig om att spela in video kan vara gynnsamt för framtiden även om detta i sig inte examineras.
Video ”check-in”
Vid ren distansundervisning kan läraren skapa relationer med sina studenter genom att läraren spelar in filmer där hen berättar om sig själv (vid introduktionen av kursen) eller berättar vad som händer i veckan samt genom att läraren har virtuell kontorstid.
Referenser
Belt, Eric S., and Patrick R. Lowenthal. 2021. Video Use in Online and Blended Courses: A Qualitative Synthesis, Distance Education, Distance Education 42 (3): 410-440.
Länk till fulltext här.
Mer att läsa om video i undervisningen
Introduktion till Studio (videoverktyget i Canvas).
I guiden för Studio i Canvas kan du läsa mer om hur du kan använda video i din undervisning samt saker att tänka på när du spelar in. Där finns också länkar till andra artiklar om video i undervisningen. Dessutom finns det tydliga guider för hur du rent praktiskt spelar in filmer i Studio i Canvas.
Gå till guiden Studio i Canvas.
Läs om hur en lärare använder video och blended learning i praktiken.
Läs om hur en lärare använder sig av asynkron video i sin undervisning.