Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Hur är det att vara student vid Lunds universitet och ha dyslexi?

Foto som visar en rörig hög med bokstäver på träbrickor på ett bord.

Hur är det att vara student vid Lunds universitet och ha dyslexi? Hur fungerar vardagen? Malin Cronquist fick diagnosen dyslexi under sin gymnasietid. Vi fick möjligheten att träffa Malin och höra om hennes erfarenhet efter fem års studier vid Lunds tekniska högskola.

Foto: Clarissa Watson på Unsplash.com.

Att ha dyslexi innebär att de flesta moment tar lite längre tid att genomföra. Mycket tid går åt till att avkoda hur kursen är strukturerad med alla dokument och länkar på digitala kursytor. Man kan behöva leta länge för att hitta rätt person att kontakta för att få tillgång till digitala versioner av dokument, förlängd skrivtid eller muntliga tentor. Genom att ha en tydlig struktur på sin kurs och vara tydlig i sin kommunikation skapar man istället tid som studenterna kan lägga på sina studier.

 

Jag blev så glad! Jag kände mig välkommen och inkluderad! 

 

En positiv kursstart

Malin berättade om en kursstart som utmärkte sig på ett positivt sätt och som gjorde henne glad. I den inledande informationen inför kursstart fanns det utskrivet vem man skulle kontakta om man hade rätt till förlängd skrivtid eller muntlig tentamen. Det gjorde att Malin kände sig välkommen och inkluderad i kursen. Hon slapp lägga tid på att hitta och komma i kontakt med rätt person. Malin uppmanar därför kursansvariga att vara tydliga med vem som är ansvarig för frågor kring pedagogisk tillgänglighet på deras kurs.

Att hitta bland alla dokument

– Jag kan göra allt som andra kan men det tar lite längre tid!, sa Malin när vi började prata om kurslitteratur. Det krävs bra studieteknik för att kunna ta emot en stor mängd dokument och tidseffektivt scanna igenom dem. Det är en utmaning för vem som helst men ännu större för studenter som har dyslexi. Då är det bra om dokumenten har tydliga namn och en introducerande mening som förklarar innehållet. 

Att berätta för kursarna 

Malin har haft många grupparbeten och tentor under sina fem år vid Lunds universitet. Grupparbeten var ett undervisningsmoment som fungerade väldigt bra under distansundervisningen. Malins lärare höll inledande möten där studenterna fick tid att träffas och presentera sig för varandra. Vid dessa tillfällen kunde Malin passa på att informera sina gruppmedlemmar om dyslexin och om sina strategier kring skrivande. Det kan vara stressande att i realtid skriva i ett gemensamt dokument. För att undvika detta skriver Malin först i eget dokument och klistrar därefter in sin text i det gemensamma.

Examination på olika sätt 

Malin har skrivit tentor på många olika sätt. Tidsbegränsade quizzar var den examinationsform som Malin upplevde som mest stressande, men även skriftliga tentor i allmänhet. Hon föredrog att göra tentan muntligt på plats med läraren. Det hände att hon fick göra muntlig tenta via Zoom eller att hon fick spela in sina svar. Risken med sådana digitala lösningar är att det blir mer fokus på det tekniska än på själva svaren, men Malin upplevde det som ett klart bättre alternativ än skriftliga tentor.

Tips till lärare 

  • Ha en tydlig struktur på kursen och kursinnehållet och kommunicera din valda struktur till studenterna.
  • Ge studenterna tillgång till texter, presentationer och annat underlag i god tid. 
  • Variera din undervisning för att nå fler i din studentgrupp. 
  • Diskutera gärna hur man kan strukturera en digital yta med dina kollegor och ta in feedback från studenterna. 
  • Visa förståelse och engagemang.