Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Tvärgrupper – ett sätt att få studenterna att orka vara aktiva i Zoom

Människor som skrattar framför dator

Den som själv är aktiv lär sig mer än den som bara lyssnar på andra. Därför jobbar jag mycket med tvärgrupper på olika sätt i min undervisning. Grundidén är att alla studenter ska få möjlighet att prata mycket samtidigt som de blir motiverade att själva ta ansvar för samtalet och därmed för sitt eget lärande.

Foto: Leon via Unsplash

Arbetet med tvärgrupper kan se ut på olika sätt men innehåller alltid dessa fyra steg: 

  1. Individuell förberedelse (läsning, diskussionsfrågor, övningar, stoffsamling). 

  1. Gruppuppgift utifrån förberedelserna. 

  1. Resultatet från steg 2 bearbetas i ny gruppsammansättning. 

  1. Resultatet från steg 3 sammanställs i en form som alla kan ta med sig från passet. 

Det viktigaste är att grupperna är helt olika i steg 2 och 3, och att steg 2–4 är schemalagt. 

Diskussionsseminariet 

Ett enkelt sätt att använda tvärgrupper är som ett alternativ till ett klassiskt seminarium där bara en person i taget pratar och man ibland får vänta länge på sin tur. Inför ett tvärgruppsseminarium får alla i uppgift att förbereda sig genom att exempelvis läsa samma text eller göra samma övningar och utifrån det formulera individuella diskussionsfrågor. Bäst blir det om jag har gett specifika kriterier som frågorna ska uppfylla så att de uppmuntrar till djuplärande. Kriterierna ser förstås olika ut i olika ämnen. 

Väl på seminariet delar jag in studenterna i grupper om tre eller fyra och så får de i uppgift att diskutera gruppens frågor under en viss tid. De får veta redan från början att de i slutet av detta första steg tillsammans ska ha valt ut de mest intressanta frågorna och några potentiella svar att diskutera i en ny gruppkonstellation efter pausen. Alla måste anteckna eftersom var och en sedan ensam ska representera gruppen.  

Efter pausen delar jag in studenterna i tvärgrupper, så att de hamnar med bara nya personer. I den nya gruppen ska de återberätta höjdpunkterna från första gruppens diskussioner och få ny input på det. Detta steg kan exempelvis avslutas med att varje grupp ska komma överens om två insikter eller dilemman som de sedan i ett sista skede får dela med helgruppen. Ett annat slutresultat kan vara att varje grupp får välja frågor som de tycker ska ingå i en tenta eller vara grund för en skriftlig uppgift. (Jag kan sedan välja mellan frågorna när jag utformar examinationen.) Ytterligare ett slutresultat kan vara att lyfta fram extra knepiga frågor som de vill ha min input på under nästa undervisningspass. 

Hantera tvärgrupper och andra gruppkonstellationer med hjälp av Zooms breakout-rum:

Skapa grupprum – breakout rooms

Deltagarundervisning 

En lite mer tidskrävande variant av tvärgruppsarbete är deltagarundervisning. Till det behövs ofta en hel dag. I steg 2 får då varje grupp ett avgränsat stoff att arbeta med (olika begrepp, olika kapitel, olika teorier, olika modeller) och en viss tid på sig att förbereda en pedagogisk presentation och ett stödpapper med sina kursare som mottagare. Här är det också bra med tydliga förväntningar från min sida på presentationens och stödpapprets upplägg. I det typiska fallet ägnar de förmiddagen åt detta steg och mejlar in stödpappret till mig före lunch. 

Efter lunch har jag sammanställt stödpappren till ett häfte och studenterna får undervisa varandra i tvärgrupper. Förmiddagsgruppen presenterar alltså inte sitt stoff tillsammans utan var och en från den gruppen presenterar i en ny grupp på eftermiddagen. Det gör att det inte går att dela upp arbetet och klippa ihop det före lunch utan det blir viktigt för alla att delta aktivt i den första delen av grupparbetet och ha koll på alla delar av presentationen.  

Man kan sedan med fördel avsluta med att alla eftermiddagsgrupperna i steg 4 ska sammanställa något eller lösa en uppgift som kräver att de använder alla förmiddagsgruppers perspektiv.  

Praktiska tips 

Om det är första gången du testar den här typen av undervisning: räkna med mycket ställtid när du förklarar logistiken för studenterna och själv hanterar övergångarna. Det brukar bli en del fusklappar med olika flödesscheman och potentiella gruppkonstellationer och lösningar om någon plötsligt blir sjuk och måste logga ut eller så. 

Som lärare kommer du inte att kunna lyssna på alla diskussioner, men det gör ingenting. Ibland hämmas studenterna snarare av att läraren är i rummet. Jag säger att de kan ropa på mig (trycka på ”Ask for help” i Zoom) om de vill ha min input eller varna för att jag kommer att cirkulera i grupperna en viss tid så de är beredda då. 

Studenterna behöver gott om tid till varje steg, allra minst 30 minuter. De har då tid att lära känna varandra lite och kanske komma på avvägar ibland – det leder ofta till bättre diskussioner. Eftersom alla måste få med sig något från tiden tillsammans kommer de ändå att försäkra sig om att de fokuserar tillräckligt stor del av tiden. 

Inför denna typ av undervisning kan det vara bra att ha extra koll på funktionerna i Zoom – hitta all information här:

Zoomguide

Skriven av: Kikki, adjunkt i svenska